Boksläpp nummer två av Osynliga faror i Grimslöv

Boksläpp nummer två av Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror, hade vi i tisdags på Grimslövs bibliotek. Ett 40-tal barn plus pedagoger var inbjudna. Det var full fart tills vi började läsa i boken. Då satt de alla och lyssnade uppmärksamt.

Det där måste vara bästa betyget man som författare kan få; 40 barn som tystnar och lyssnar på boken!

Efter högläsning fick de alla rita sina egna faror, eller det de själva är rädda för. Därefter matades Mackapärmojängen med barnens teckningar och ut på andra sidan kom istället små söta figurer. En figur till varje barn.

Det var som vanligt fantastiskt roligt att träffa alla barn och se vad de målade, och hur spännande de tyckte det var att mata Mackapärmojängen.

 

IMG_4025
En mkt glad författare och illustratör

 

 

Den viktiga recensionen av Stjärnlastbilen

Bibliotekstjänst recension av Stjärnlastbilen har kommit! Det här är den av mina böcker, där huvudpersonens process även varit en del av min barndom, och att få en sån här fin recension känns helt fantastiskt!

Stjärnlastbilen är en bok om bearbetning av sorg. Ansgar ligger i sin säng och gråter. Det är precis sju
dagar sedan hans pappa dog. (…)

Bilen lättar och de är högt uppe i luften ovanför molnen, bland stjärnor, månar och planeter. Bilen fortsätter sedan till medeltiden där de möter hovnarren, kungen och drottningen.(…)

Att i drömmars värld möta en död pappa och ge sig ut på en resa är en del av sorgbearbetningen. Författaren gör det insiktsfullt, kärleksfullt och glatt. (…) Det blir helhjärtat och väl.”
Ur BTJs häfte nr 6 2016 lektör Ulla Lundberg.

IMG_3343

Att skriva för film

I förrgår anordnade Författarcentrum Syd en workshop i att skriva för film.  Regissören Erica Elfström var kursledare och delade med sig av sin kunskap.

Det var givande timmar, minst sagt! Alla hade med sig två boksidor som vi skulle arbeta med och omvandla till en filmscen.

demonstration-767982_1280
Geralt/Pixabay

Det som Erica främst tryckte på är att i filmen måste man hela tiden tänka på för vem man skriver för (publiken, regissören, skådespelarna, filmteamet), och vad publiken ser. Även om vi som författare också tänker på detta, så tycker jag att här blev det tydligare och ett större djup i den innebörden. Det är också en intressant aspekt av skrivandet att manuset är ett levande dokument, även efter det har blivit antaget till att faktiskt bli film.

En annan sak som jag tror både manusförfattare och författare kan ha stor hjälp av, är att hela tiden skruva hjärnan ett steg längre. T.ex. om en pappa och en son åker motorcykel i inledningsscenen, så är det vi ser ett direkt (eller indirekt) beroendeförhållande; pappan kör, medan sonen åker. Detta beroendeförhållande kan sedan fördjupas och lyftas fram i filmen. Det kan till och med vara på det sättet att det är just detta som är filmen. Visst jobbar vi som författare också med detaljerna, men inom filmens värld känns det som att det är på en mycket djupare nivå. Det är en sak som jag verkligen kommer ha nytta av i det skönlitterära skrivandet.

En tredje aha-upplevelse från kursen är att det i en enda bok kanske finns 30 filmer, eller 50, eller fler. Man måste som manusförfattare alltså verkligen välja ut vilken film man vill skriva. 

Efter föreläsningsstunden var det dags att arbeta praktiskt. Vi skulle alltså omvandla två boksidor till en scen. Fokus var essensen i scenen, vändningar och beat.

Jag skrev en scen utifrån två sidor från boken Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. Som  manusförfattare har man stor frihet att ändra skeendet i scenen, så länge själva essensen av det man vill få fram kommer med.

Hur det blev?

Ungefär så här:

SCEN
EXT – TYSKLAND – KASERN – VINTER

Ett tiotal pojkar står i ring kring Frederick. De är alla klädda i varma kläder, utom Frederick som endast har nattsärk på sig. En kommendant står lite vid sidan av klungan. Han håller en svart, grov gummislang i ena handen.

KOMMENDANTEN
(Till pojken i mitten av klungan)
Är ni den svagaste, Frederick?

Frederick håller blicken fästad på något utanför kaserngården. Svarar inte. Kommendanten höjer armen och slår flera slag rakt över Fredericks ansikte. Werner rycker till varje gång som slangen träffar huden. Fredericks ansikte blöder.

KOMMENDANTEN
Nå?!

Frederick står böjd. Flämtar. Blod droppar ner i snön. Kommendanten ler ett hånfullt leende. Vänder sig mot Werner.

KOMMENDANTEN
(ryter)
Werner!

Kommendanten sträcker slangen mot Werner. Werner tar tre steg in till Frederick. Han fattar tag i slangen. Knogarna vitnar av greppet. Han ser bort mot de snötäckta bergen i bakgrunden. Sen höjer han armen.

Vid fjärde slaget rasar Frederick ihop i snön. Kommendanten höjer armen till ett stopp. Går fram till Frederick. Sliter tag i hans hår och håller upp huvudet.

KOMMENDANTEN
(väsande)
Är ni den svagaste Frederick?

Frederick ligger kvar på marken och skakar.

FREDERICK
Vissa är svaga på vissa sätt, herr kommendant, andra på andra.

Det här var otroligt givande timmar!

Verkligen inte sista gången jag skrev för film. Så fantastiskt roligt!

Boksläppet av Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror

Den 19 december hade vi första boksläppet av Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror. Boksläppet hölls på biblioteket i Lindsdal för ett gäng barn och deras föräldrar.

IMG_3672

Först var det högläsning ur boken. Därefter fick alla barn måla hur de tänkte att sin egen fara såg ut.

Efter det var det dags att lägga in teckningarna i Mackapärmojängen. Denna uppfinning som gör att alla faror transformeras till små ulliga monster.

11222294_10208479859458245_2515479777248858126_n

Så barnen stoppade in sina teckningar i Mackapärmojängens gap, och fick sedan sträcka in handen och hämta ut sitt alldeles egna lilla monster. Farorna var borta! För ni vet väl att alla osynliga faror egentligen är mycket fjantiga och lite, lite söta. De måste bara komma fram i ljuset först!

IMG_3657

Sen avslutades dagen med en Osynliga-faror-jakt. Farorna gömde sig bland bibliotekets hyllor, men blev så klart funna av barnen.

Det var verkligen en rolig dag och den 26 januari kör vi igen, men då på Grimslövs bibliotek för ett 40-tal barn från årskurs ett och två.

IMG_3669Om ni tycker att det här skulle passa i er barngrupp, på er skola, eller om ni är intresserade av att boka ett liknande evenemang, så kommer vi gärna ut till er.

Mackapärmojängen står redo och alla ulliga monster väntar snällt på att ett barn ska hitta dem. Det är bara att maila info@annakarinandersson.se eller hej@emmalillfrank.se

 

IMG_3096