Författarbesök på Ljungby bibliotek

I lördags var jag och Emmalill Frank inbjudna till Ljungby bibliotek. Det är alltid lika roligt att träffa sina läsare och se de glada minerna på alla barn!

12924538_10209579595110949_1264293283316044991_n

Som vanlig var mackapärmojängen med och gjorde sitt jobb med att byta ut barnens teckningar av det som de är rädda för, mot ett egen liten gullig fara. Det var mycket glada och förväntansfulla barn som sträckte in handen för att hämta sin fara.

12994374_224610141237336_8494354443081255843_n

Mer om dagen på Ljungby bibliotek kan ni läsa här i artikeln från tidningen Smålänningen. 

Innan vi skulle gå, fick vi varsin teckning som två av tjejerna som var med under dagen hade målat. Stort tack för superfina teckningar!

12998479_224610987903918_1086233353537718785_n

Fyllda av positiv energi och roliga möten lämnade vi Ljungby bibliotek för den här gången!

image.php

Ett nytt kapitel

Nu påbörjar vi ett nytt kapitel inför sommaren. Jag och sonen flyttar till Vimmerby eftersom han har fått rollen som Emil på Astrid Lindgrens värld! Stort och spännande.

Det blir intensiva tider med ny skola från april, långa repdagar och nya människor.

I helgen har vi varit på första teaterträffen med alla barnskådespelare. Och idag har vi varit och träffat klassen som han ska gå i från slutet av april.

 

Vimmerby levererar högt över förväntningarna och jag måste säga att staden och naturen runt omkring är som gjord för att skriva sagor i. Förstår var Astrid Lindgren fick sin inspiration ifrån!

Det här äventyret ser vi verkligen fram emot!

 

IMG_4571

IMG_4562

Saker att bli lycklig av

Det finns många saker som jag blir lycklig av, men en av de som verkligen värmer hjärtat är när människor läst mina böcker och verkligen gillar dem!

En läsare, som studerar till lärare för förskolan-årskurs 6, skrev efter att ha läst boken Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror för ett gäng barn:

Spännande kvällslektyr. Rekommenderas varmt!

IMG_3096

 

Blå Jungfrun – eller alla vill till Blåkulla en alldeles vanlig skärtorsdag

Igår var jag och mina två kollegor som driver det arkeologiska projektet om Blå Jungfrun, inbjudna till Oskarshamns kulturhus för att hålla föredrag om ön.

 

Det blev snabbt fullsatt när ett 70-tal personer besökte föreläsningen. Det är alltid lika roligt att prata om Blå Jungfrun, projektet, arkeologin och all fantastisk historia som finns kring ön. Igår var det extra roligt eftersom vi faktiskt var i Oskarshamn som Blå Jungfrun tillhör.

 

Extra roligt är det också att prata med åhörarna efteråt. Många i Oskarshamn har någon anknytning till ön och vi fick höra många anekdoter efteråt.

 

I dag finns det att läsa om föreläsningen i de båda lokaltidningarna Oskarshamntidningen och Östra Småland.

 

12476531_10209389519079167_1543783628_n

 

 

Nytt kontrakt på barnbok

I kväll har jag undertecknat kontrakt för en ny barnbok som Emmalill Frank och jag har skapat tillsammans. Hon har som vanligt illustrerat och jag har skrivit.

Den här gången handlar det om två flugor som söker efter sitt hem. Vad är egentligen hemma? Och när är man hemma? Och kan man verkligen bo i hus av is, eller hus av bajs?

Boken släpps i sommar. Perfekt till flugsäsongen!

 

1533845_10209286094453616_3319218228888267533_n

Gästbloggat om passionerat förhållande till research på Debutantbloggen

I söndags gästbloggade jag på Debutantbloggen om att ha ett passionerat förhållande till research och vikten av att göra din egen research. Lita inte på andras, gå ut och undersök själv!

Jag älskar research, och lite av den kärleken berättade jag om i gästbloggsinlägget med följande ord:

”Författaren Per Hagman skrev, för länge sedan, en krönika i en ungdomstidning. En mening stannade särskilt kvar hos mig:

”… kärlek ska kicka hårt eller inte alls. (…) Affärer och flirtar är för fegisar som vill leka romantiker!”

Exakt på det sättet är det med research också.

Hitta ett ämne att skriva om som får världen att skimra.”

 

Hela inlägget på Debutantbloggen kan du läsa här!

 

 

Boksläpp nummer två av Osynliga faror i Grimslöv

Boksläpp nummer två av Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror, hade vi i tisdags på Grimslövs bibliotek. Ett 40-tal barn plus pedagoger var inbjudna. Det var full fart tills vi började läsa i boken. Då satt de alla och lyssnade uppmärksamt.

Det där måste vara bästa betyget man som författare kan få; 40 barn som tystnar och lyssnar på boken!

Efter högläsning fick de alla rita sina egna faror, eller det de själva är rädda för. Därefter matades Mackapärmojängen med barnens teckningar och ut på andra sidan kom istället små söta figurer. En figur till varje barn.

Det var som vanligt fantastiskt roligt att träffa alla barn och se vad de målade, och hur spännande de tyckte det var att mata Mackapärmojängen.

 

IMG_4025
En mkt glad författare och illustratör

 

 

Den viktiga recensionen av Stjärnlastbilen

Bibliotekstjänst recension av Stjärnlastbilen har kommit! Det här är den av mina böcker, där huvudpersonens process även varit en del av min barndom, och att få en sån här fin recension känns helt fantastiskt!

Stjärnlastbilen är en bok om bearbetning av sorg. Ansgar ligger i sin säng och gråter. Det är precis sju
dagar sedan hans pappa dog. (…)

Bilen lättar och de är högt uppe i luften ovanför molnen, bland stjärnor, månar och planeter. Bilen fortsätter sedan till medeltiden där de möter hovnarren, kungen och drottningen.(…)

Att i drömmars värld möta en död pappa och ge sig ut på en resa är en del av sorgbearbetningen. Författaren gör det insiktsfullt, kärleksfullt och glatt. (…) Det blir helhjärtat och väl.”
Ur BTJs häfte nr 6 2016 lektör Ulla Lundberg.

IMG_3343

Att skriva för film

I förrgår anordnade Författarcentrum Syd en workshop i att skriva för film.  Regissören Erica Elfström var kursledare och delade med sig av sin kunskap.

Det var givande timmar, minst sagt! Alla hade med sig två boksidor som vi skulle arbeta med och omvandla till en filmscen.

demonstration-767982_1280
Geralt/Pixabay

Det som Erica främst tryckte på är att i filmen måste man hela tiden tänka på för vem man skriver för (publiken, regissören, skådespelarna, filmteamet), och vad publiken ser. Även om vi som författare också tänker på detta, så tycker jag att här blev det tydligare och ett större djup i den innebörden. Det är också en intressant aspekt av skrivandet att manuset är ett levande dokument, även efter det har blivit antaget till att faktiskt bli film.

En annan sak som jag tror både manusförfattare och författare kan ha stor hjälp av, är att hela tiden skruva hjärnan ett steg längre. T.ex. om en pappa och en son åker motorcykel i inledningsscenen, så är det vi ser ett direkt (eller indirekt) beroendeförhållande; pappan kör, medan sonen åker. Detta beroendeförhållande kan sedan fördjupas och lyftas fram i filmen. Det kan till och med vara på det sättet att det är just detta som är filmen. Visst jobbar vi som författare också med detaljerna, men inom filmens värld känns det som att det är på en mycket djupare nivå. Det är en sak som jag verkligen kommer ha nytta av i det skönlitterära skrivandet.

En tredje aha-upplevelse från kursen är att det i en enda bok kanske finns 30 filmer, eller 50, eller fler. Man måste som manusförfattare alltså verkligen välja ut vilken film man vill skriva. 

Efter föreläsningsstunden var det dags att arbeta praktiskt. Vi skulle alltså omvandla två boksidor till en scen. Fokus var essensen i scenen, vändningar och beat.

Jag skrev en scen utifrån två sidor från boken Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. Som  manusförfattare har man stor frihet att ändra skeendet i scenen, så länge själva essensen av det man vill få fram kommer med.

Hur det blev?

Ungefär så här:

SCEN
EXT – TYSKLAND – KASERN – VINTER

Ett tiotal pojkar står i ring kring Frederick. De är alla klädda i varma kläder, utom Frederick som endast har nattsärk på sig. En kommendant står lite vid sidan av klungan. Han håller en svart, grov gummislang i ena handen.

KOMMENDANTEN
(Till pojken i mitten av klungan)
Är ni den svagaste, Frederick?

Frederick håller blicken fästad på något utanför kaserngården. Svarar inte. Kommendanten höjer armen och slår flera slag rakt över Fredericks ansikte. Werner rycker till varje gång som slangen träffar huden. Fredericks ansikte blöder.

KOMMENDANTEN
Nå?!

Frederick står böjd. Flämtar. Blod droppar ner i snön. Kommendanten ler ett hånfullt leende. Vänder sig mot Werner.

KOMMENDANTEN
(ryter)
Werner!

Kommendanten sträcker slangen mot Werner. Werner tar tre steg in till Frederick. Han fattar tag i slangen. Knogarna vitnar av greppet. Han ser bort mot de snötäckta bergen i bakgrunden. Sen höjer han armen.

Vid fjärde slaget rasar Frederick ihop i snön. Kommendanten höjer armen till ett stopp. Går fram till Frederick. Sliter tag i hans hår och håller upp huvudet.

KOMMENDANTEN
(väsande)
Är ni den svagaste Frederick?

Frederick ligger kvar på marken och skakar.

FREDERICK
Vissa är svaga på vissa sätt, herr kommendant, andra på andra.

Det här var otroligt givande timmar!

Verkligen inte sista gången jag skrev för film. Så fantastiskt roligt!

Boksläppet av Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror

Den 19 december hade vi första boksläppet av Klaras och Simons handbok i hur du bekämpar osynliga faror. Boksläppet hölls på biblioteket i Lindsdal för ett gäng barn och deras föräldrar.

IMG_3672

Först var det högläsning ur boken. Därefter fick alla barn måla hur de tänkte att sin egen fara såg ut.

Efter det var det dags att lägga in teckningarna i Mackapärmojängen. Denna uppfinning som gör att alla faror transformeras till små ulliga monster.

11222294_10208479859458245_2515479777248858126_n

Så barnen stoppade in sina teckningar i Mackapärmojängens gap, och fick sedan sträcka in handen och hämta ut sitt alldeles egna lilla monster. Farorna var borta! För ni vet väl att alla osynliga faror egentligen är mycket fjantiga och lite, lite söta. De måste bara komma fram i ljuset först!

IMG_3657

Sen avslutades dagen med en Osynliga-faror-jakt. Farorna gömde sig bland bibliotekets hyllor, men blev så klart funna av barnen.

Det var verkligen en rolig dag och den 26 januari kör vi igen, men då på Grimslövs bibliotek för ett 40-tal barn från årskurs ett och två.

IMG_3669Om ni tycker att det här skulle passa i er barngrupp, på er skola, eller om ni är intresserade av att boka ett liknande evenemang, så kommer vi gärna ut till er.

Mackapärmojängen står redo och alla ulliga monster väntar snällt på att ett barn ska hitta dem. Det är bara att maila info@annakarinandersson.se eller hej@emmalillfrank.se

 

IMG_3096