Berättelser väntar i nya landskap

Ibland tar livet vändningar man inte riktigt hade kunnat tänka sig. Ibland tar det vändningar som man hade kunnat tänka sig, men som ändå satte livet i rejäl gungning.

Sedan i fredags bor jag på ett nytt ställe. Det är en ny utsikt från köksfönstret, nya landskap, andra berättelser, annorlunda historier. Och ändå samma. Samma procedurer; hitta en plats i huset som går att skriva vid (fönstret vid köksbordet), ladda datorn, koka te, sätta sig ner.

Och skriva! Det finns liksom ingen annan väg igenom det. Skriva, för att det är mitt jobb. Skriva, för att jag älskar det. Skriva, för att det är det som är jag.

Just där och då, vid det nya köksbordet, i det nya huset, med en annan utsikt än den jag är van vid, släpper spärren.

Orden, som varit buttra och svåra i månader, flödar igen. Fingrarna finner tangenterna. Trycker ner bokstav för bokstav. Berättelserna finns åter där. Bara att plocka ner (nåja, ”bara” är väl ett lite för starkt ord!).

Men jag inser något av det största; hur mycket livet än svänger, så förvägrar mig ingen rätten till orden. Berättelserna är där.

Redo att skrivas.

IMG_4735
Utsikt från köksfönstret

Den här sommaren ser jag fram emot!