Låna från verkligheten

Det är en sanning att de flesta författare lånar karaktärer från verkligheten. Det har jag faktiskt aldrig känt mig manad att göra.

hells-spirits-644224_1280

Innan …

Men, i går på en fest hamnade jag bredvid burdus, framfusig, överförfriskad medelålders man som ideligen uttalade sig med rasistiska och sexistiska undertoner (ibland även övertoner). Han var i det närmaste en parodi på sig själv. En sådan där person som man tänker ”Finns det verkligen såna? På riktigt?!”
Denna synnerligen osympatiska varelse gick på ungefär som en ångvält under kvällen.
Men så kom jag på att till bok nr två i historien om Therese, som just nu håller på att skrivas, så finns en osympatisk, rent elak dräng som det inte kommer att gå helt bra för i senare delen av berättelsen.

Gissa vem som är inskriven i manus idag …

Ibland kan det löna sig att sitta och lyssna på stolligheter!

Tävling hos Cissi Grip – vinn Terese Marvelins bok!

Har ni sett att ni på Cissi Grips blogg kan vinna Terese Marvelins bok Var lugn allt är i sin ordning?

 

Om inte, så gå in och gilla inlägget på Cissis blogg och reblogga hennes inlägg så har ni chans att vinna boken. Den har fått fina läsaromdömen av många läsare redan!

 

 

Förhandsbeställ boken hos förlaget!

Först händer inget, sen inget och så plötsligt går allt fort.

Nu finns min I skuggan av Blå Jungfrun att förhandsbeställa hos Idus Förlag.

 

Vill du hellre köpa ett signerat ex går det alldeles utmärkt. Då kan du beställa den direkt av mig om ett par veckor när boken kommer rykande färsk från tryckeriet.

skuggan

 

 

 

Att börja skriva

 

 

Det är en skön känsla att ta slaskdokumentet, faktadokumentet, listan på karaktärerna, scenerna, fotografierna, och faktiskt börja skriva.

De vilar något magiskt i de där första orden (som ändå kommer bli bortredigerade sedan men mer om det en annan gång).

I den här stugan kommer jag att spendera rätt mycket tid framöver.

 

I morse när världen såg ut så här, skrev jag alltså den första meningen i andra boken om Therese:

17 april 1647 …

IMG_4691

Research när den är som roligast

Nu pågår  förberedelserna för bok nr två i serien om Therese och Daniel. Den här historien börjar som en spökhistoria på ön Blå Jungfrun (som kommer ut på Idus förlag i april). I bok nr två får läsaren följa med längre tillbaka i tiden.

För min del handlar förberedelserna till en ny berättelse, om att besöka platserna, läsa på om arkeologin och historien kring den bygd boken kommer utspela sig i, samt att vandra längs de stigar som bokens karaktärer en gång gjorde.

Som den arkeolog jag är, är det inte en slump att jag valt att skriva böcker som utspelar sig just kring arkeologi och historia. Jag fullkomligt älskar det historiska landskapet!

Det gäller att välja sina researchdagar med omsorg. En dag som denna är det helt enkelt fantastiskt att känna berättelsen växa fram samtidigt som man får besöka underbara historiska och arkeologiska platser.

 

Jag vandrar i det landskapet hon en gång gjorde och ser det hon en gång kan ha sett.

IMG_5232

 

 

Upptäcker resterna efter stället där de gömde mannen som var så sjuk (på arkeologispråk kallar vi detta tomtning, tolkas ofta som rester av medeltida enklare skydd vid vatten, som små hus eller tältliknande anordningar).

IMG_5185

 

Hittar ställena dit de var tvungna att ta sig när det verkligen blev allvar (rent arkeologiskt är detta en labyrint på ett gravfält som är daterat till Vikingatid. Labyrinten kan dock vara yngre än gravarna.)

IMG_5183

 

Och till slut hittade jag resterna efter hennes stuga i skogen.

IMG_5224

I gårdsarkivet står det att läsa ”Torp på G-näs, under Strömsrum, avhyst 1689”.

Therese far och bror bodde kvar på torpet efter hennes försvinnande. En morgon, tio år efter det att fadern dött, kom inte heller brodern tillbaka efter gäddfisket. I kyrkans anteckningar går att läsa ”Dräng Gustaf, försvunnen vid fiske”.

Därefter får stugan förfalla.

Röjningsröse i anslutning till stugan

 

Nu finns hon. På riktigt. Inte bara som en svag skugga i huvudet. Utan som en verklig person. En människa av kött och blod, av svett och tårar, av längtan och av sorg.

Nu tar det hårda arbetet vid, det där att få ner hennes liv på pränt.

Men oj så fantastiskt roligt det är att få använda arkeologin och historien till att skriva berättelser om människor som kan ha funnits på dessa ställen.

Research när den är som roligast helt enkelt!

 

Vårmorgonen den 17 april 1647, när träden speglas i vattnet nedanför G-näs, är en morgon som Therese aldrig kommer att glömma … 

IMG_5236

 

Alla projekt ska ha en början

Och min ungdomsbok, som är på väg ut på Idus förlag i vår,  började som ett arkeologiskt forskningsprojekt på den mytomspunna ön Blå Jungfrun i norra Kalmarsund.

 

inventering pågår

 

Jag och två kollegor, startade förra året upp ett forskningsprojekt där ön Blå Jungfrun står i fokus. Under fyra dagar under våren 2014 bodde vi på ön, inventerade och provgrävde i en av grottorna och under ett stort klippöverhäng.

Klippöverhänget

 

Syftet med projektet var i ett första steg att ta reda på mer om fornlämningsbilden på ön. Har människor varit ut till Jungfrun under alla tider? Hur har ön i så fall använts? Med tanke på öns alla grottor och speciella landskap var det inte heller uteslutet att det kunde finnas lämningar av rituell karaktär där.

Det är också en kittlande tanke att när de första människorna kom till södra ostkusten syntes Blå Jungfrun redan i horisonten. Kanske har några människor för många tusen år sedan, stått vid stranden och blickat ut över vattnet och sett en märklig ö som höjde sig långt över vattenytan. Kanske tänkte de, liksom många människor idag tänker varje sommar; dit ska vi åka. 

 

Om man som jag har en hjärna som ständigt skapar berättelser, finns det i det närmaste inget bättre ställe på jorden att vara på än en öde ö som sedan urminnes tider varit känd som ett ont ställe. Ett ställe för trolldom, häxor och ond, bråd död.

Så min hjärna kombinerade helt enkelt ett fantastiskt spännande arkeologiskt projekt med en historia om spöken, längtan, mystik och lite ung kärlek. Och under tre månader under hösten 2014 växte ”I skuggan av Blå Jungfrun” fram.

 

Vad vi fann? Ja det var långt över förväntan!

Det kan ni läsa om i rapporten som kom igår på Kalmar Läns Museum.

 

11050187_10152765926937775_7460664432023773215_o

http://www.kalmarlansmuseum.se/museet/rapporter/fornlamningar-pa-bla-jungfrun/

1000 korrekturläsningar

 

Blå Jungfrun

 

Sista korret innan förlaget skickar boken till tryck.

Det innebär att snart så kan alla som vill läsa ”I skuggan av Blå Jungfrun” – en berättelse om längtan och spöken som tar sin början med ett upphittat smycke på en öde ö i norra Kalmarsund.

Bakgrund till historien?

Det var visst något om ett arkeologiskt forskningsprojekt på en öde ö, något om ett rådjur som skrek om natten, och något om en flicka i grottan Jungfrukammaren.

Men om det berättar jag mer i morgon.

Grottan Jungfrukammaren

Förresten, det finns inga rådjur på ön Blå Jungfrun …